Igår torsdag, blev det klart att jag och Piotten (min pojkvän) får lägenheten redan sista helgen i mars. Wohoo! Då kan jag vara med och flytta allt, i princip.

Jag kommer till Sverige onsdagen den 25e mars, tillsammans med min bror. Då åker vi till Gävle/Valbo. Kommer väl fram närmare 22-23 på kvällen. Sover med stor sannorlikhet hos pappa i Valbo. Sedan på morgonen efter, kl 07:57, går mitt tåg mot Sundsvall. Har jag tur hinner jag ta en fika med Micke, innan jag sätter mig på bussen som skall ta mig vidare till Umeå.

Väl framme i Umeå så ska jag direkt till Starz i Up2-gallerian för fika med Sara. Gissar på att det kommer bli en latte för mig. Kanske någon macka om jag är lite småhungrig. Efter fikat kommer jag att bege mig till Piottens jobb, om det är okej för honom. Vi kanske kommer åka hem till honom tillsammans. Och sen resten av dagen/kvällen ska jag bara njuta av att jag är i min hemstad. Njuta lite av Piotten också. Kanske (eller förmodligen) blir det att packa ihop saker i hans lägenhet. Så det blir lättare till helgen när allt ska flyttas.

Dagen efter, på fredagen, så åker jag till mormor. Så tidigt som möjligt, så jag hinner fixa med det jag planerat. Det vill säga mina saker jag har hos henne. Jag bodde ju där innan jag flyttade hit till Edinburgh, så jag har allt mitt där, som jag inte har här. Så det är en hel del att gå igenom.

Jag vill vara där senast kl 10:00. Blir väl att äta en god frukost innan jag tar tag i mina bestyr (oj vad gammal jag kan låta ibland). Jag hoppas att jag hinner klart med mitt runt 15-tiden på eftermiddagen. Då går jag förmodligen till Fyrklövern för att handla hem lite till helgen. Så mormor har saker hemma. Allt tyngre iallafall, som t.ex mjölk, potatis och sånt. Om hon vill såklart. Gör det bara för hennes skull. Jag vinner inte så mycket på det, förutom att jag får mig en skön promenad. Och framförallt kan jag göra mormor glad. Och det är värt mycket för mig. Är mormor glad så blir jag glad.

Mamma har ju då flyttat därifrån, så ingen kommer finnas där för henne, förutom kanske min kusin. Men han bor ju rätt långt ifrån. Så jag ska göra allt jag kan för att mormor ska bli glad. Det är det värt.

Sedan runt 17 då Piotten slutar antar jag att jag kommer ta mig tillbaka till honom. Fortsätta med att packa ihop saker, planera, snacka och ja.. Förbereda inför stora flytten. På lördag morgon (10-11) hoppas jag att vi kan börja köra möbler. Det blir många vändor antar jag. Vi kommer nog inte köra allt på lördagen. Utan runt 19 hoppas jag att vi har fixat det mesta, så vi i alla fall kan sitta i nya lägenheten på kvällen. Göra en god mat, sitta vid datorn och lösa melodikrysset, kanske se någon film om vi
känner för det. 

På söndagen fortsätter vi med flytten och ser till att vi blir klara innan dagens slut. Men med tanke på att vi kommer ha många som hjälper oss så tror jag att det kommer gå fortare än planerat. Men det gäller att inte tro för mycket. Bättre att planera in en extra timme istället för en för lite. Eller vad tycker ni? 

Sen under veckan då Piotten jobbar så kommer jag att gå hemma (!!!!!!!!!!!!!) och fixa så det blir beboerligt. Eventuellt ta någon tur på stan för att handla stuff till lägenheten. Men det vet jag inte i dagsläget. Vill se hur det blir med det vi har nu. Men något jag vet att jag vill ha, som jag inte har idag, det är ett skrivbord eller i alla fall ett litet bord där jag kan sitta med min dator. Vill inte behöva sitta i soffan som jag gjort tidigare när jag varit hos Piotten. Det funkar till en början, men vill helst ha något som är mitt, något där jag kan sitta som folk. För förhoppningsvis kommer ju jag att plugga när jag flyttat tillbaka till Umeå. Och då vill jag ha en liten pluggavdelning. Vore lite mysigt.

Men ja, det återstår ju att se. Kommer nog hälsa på mormor mycket under veckan eftersom vi bor då knappt 500 meter från varandra. Hon kommer nog förbi oss också, för att se hur det ser ut. Och hon är så välkommen så. 

Under veckan kommer jag även ta mig till Umeå Bowlinghall för att träna. Jag har inte tränat sedan 21a sept (eller ja, det var ju match) förra året. Till helgen som kommer (4e-5e april) så ska jag ställa upp i Norrlandsmästerskapen som i år kommer att spelas i Birsta Bowlinghall. En hall som betyder rätt mycket för mig.

Det var just i den hallen som jag hade mitt första (och enda) juniorlandslagsläger. Tillbringade många timmar där dagarna innan jag fyllde 18 (29e - 30e dec 2005). Sedan har jag varit där många gånger efter det också. Dels som åskådare men även som spelare då vi försökt (och ibland lyckats) spöa BK Enjoy.

Norrlandsmästerskapen som jag sa att jag kommer ställa upp i, det är en tävling där alla damer i norrland får vara med i. Och med norrland menas Sunsdsvall och norrut, om jag inte har helt fel. Kommer bli jätteskoj. Vet dock inte än om jag kommer vara med på middagen på lördagskvällen, det beror på var jag kommer bo under helgen. Vilket jag inte har någon aning om alls i dagsläget. Men det återstår att se. Jag har ett tag kvar på mig att hinna planera sånt.

På måndagen kl 12:11 så går mitt tåg (X2000) från Sundsvalls Central och tar mig vidare till Stockholm, i första klass (såklart) Väl framme i Stockholm byter jag till ett InterCity-tåg som skall ta mig till Nyköping där jag byter till buss för att åka till Skavsta Flaxplats. Kommer vara framme där 17:15 om allt stämmer.

Mitt flax till Edinburgh kommer att gå, hoppas jag, klockan 19:20. Så två långa timmar av lidande. Jag verkligen HATAR att åka tillbaka hit. Vill stanna i  Sverige. Varje gång jag har varit tvungen att vänta på att få åka hit, förutom första gången (dvs två gånger) så har jag mått så illa. Har haft ont i magen. Tårarna har runnit båda gångerna. Har inte velat åka tillbaka. Vill stanna hemma i Sverige. Hos tryggheten, kärleken, vännerna och kylan.

Det är något speciellt med Sverige. Men jag tror inte att folk förstår det. Det är först när man varit tvungen (ja, trots att det var mitt eget val så har det stundtals känts som om jag har varit tvungen) att vara borta från Sverige en längre tid som man verkligen inser att 

Sverige är underbart. Jag har i tidigare inlägg (i annan blogg) skrivit om att jag inte gillar engelskan. Eller att jag snarare är trött på den. I Sverige kan jag göra mig förstådd, utan att behöva staka på orden, bli nervös och glömma bort massa ord. Hellre att folk hör mig svära och så, än att folk inte fattar nånting av vad jag vill säga.

Nej, jag ser verkligen fram emot att få flytta tillbaka. Till kylan, kärleken och tryggheten. Men även otryggheten och allt vad borgarna har ställt till med.

Jag längtar till i maj/juni då jag kommer bli sambo med Piotten på riktigt. Då vi kan börja leva ett riktigt liv tillsammans. Han med sitt jobb, sina hobbys. Jag med mitt jobb/plugg, mina hobbys. Men ändå ett liv tillsammans.

Nedräkningen har börjat…

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är på plats i min nya lägenhet. Är nu sambo med min pojkvän. Trivs enormt bra redan, trots det kalla golvet. Men det är bara att köpa ett par tofflor som löser det. Finns ju billiga på IKEA.   Umeå är kallt, men det är underbart ändå. Visst sakna...

Är det någon som ens läser denna blogg?

  Okej, nu är jag less. Less på engelska språket, att inte kunna göra mig förstådd. Eller jo, det kan jag ju. Men det är jobbigt. Jag är inte så självsäker när det gäller min engelska och blir lätt generad, stakar på orden och ja.. Det blir jobbigt h...

För er som inte vet nånting om mig, här kommer lite info vem jag är, vad jag gör och varför. För er som redan vet det, ja.. Då får ni veta igen.Jag heter Anna Erikke Therese Baudin. Mitt tilltalsnamn är Therese. När jag föddes hette jag Anna Erika Th...

...på era frågor. Kom igen nu! Jag vet att ni bubblar av frågor.   Ställ dem till mig. Det är inte så svårt. Skriv dem som en kommentar till något av mina inlägg. Snälla?! ...